Fotograf: Marina Durán

Journalistik – Satir – Alexandar Miodrag – Festen: svenskens fristad

 

Den så kallade svenska kulturen är något som helt plötsligt, och oförklarligt, uppstått. Sedan spritt sig vidare likt en obotlig sjukdom. Därefter sakta tagit över hela Sverige. En svensk i taget. Tills alla börjat följa de oskrivna reglerna och adopterat denna svenska mentalitet.

Detta är anledningen till varför Svensken är en blygsam och rädd varelse. Som helst håller sig för sig själv och låter andra vara ifred. Och följer jantelagen slaviskt.

Men det finns ett undantag. I en situation då den svenska kulturen kan tryckas undan, och Svenskens undertryckta begär får komma fram.

På festen.

Där ser jag hur Svensken snabbt sveper i sig sin utblandade vodka. Den billiga läsken gömmer tyvärr inte helt alkoholsmaken. Men i takt med att glaset töms, höjs både Svenskens självförtroende och sociala förmåga. Svensken går nu mycket lättare fram till en potentiell nattaktivitet. Flörtar i det mörka hörnet där ingen kan se dem. Går rakt på sak, istället för att gömma sig bakom kodade meddelanden.

Svensken hittar även nya vänner bland främlingar. Berättar allt om sina tidigare förhållanden. Knyter band runt gemensamma intressen: så som väderskifte och förlusten av trillingnöten. Vänskapen är endast tillfällig, men det vet inte Svensken ännu. För i den berusade stunden är den, åtminstone för Svensken, lika autentisk som en bestående vänskap.

Musiken flödar ur högtalarna. Alla står upp i det lilla rummet, dansar hejdlöst runt, skrattar och sjunger med. Svensken försöker att inte tänka på morgondagen. Den vill inte bli påmind om restriktionerna som väntar dem i och med soluppgången.

Men tyvärr tar både alkoholen och festen eventuellt slut.

Sedan står alla och trängs i den lilla hallen. Försöker snöra på sig sina skor, samtidigt som de säger hejdå. De nya vännerna ger varandra det tomma löftet ”Vi måste ta en fika snart!”. Sedan går alla hem till sitt. De pratar troligtvis aldrig igen. Fast påminns tyvärr om deras möte genom Facebookuppdateringarna. Förfrågan skickades på fyllan, och i efterhand vågar ingen ta bort den andra.

Dagen efter står Svensken i den långa butikskön. I sin korg har den sin bakismat. Längst fram står en man och bråkar med kassörskan om att han betalat fem kronor för mycket. Han kräver att få tillbaka pengarna. Samtidigt försöker kassörskan förklara att inget fel har skett. Med knutna nävar tolererar Svensken händelsen. Konflikträdslan överröstar irritationen.

I och med nykterheten har Svensken retirerat tillbaka in i sig själv. Den gömmer sig återigen bakom den svenska kulturens regler.

Det är endast på festen som Svensken vågar vara sig själv. I alla andra situationer följer Svensken reglerna helhjärtat. Varför vet den inte, det bara är så. Det är helt enkelt en mentalitet som genomsyrar hela dess samhälle, och ingen vågar ifrågasätta det.

Svensken minst av allt.