inte inatt igen, inte igen

och igen blir nu

som vanligt när geväret laddas om

balanserar på nålar i hallen som om

allting är en väntan

rusningstrafik bakom huden

harhjärta

sömnen lade sig för länge sen

lämnade mig i havet av lakan

som du

och lampsken kramar mig i mörkret

vågar inte andas för mycket luft

de har skurit upp den, lämnat den sådär

uppskuren och mörbultad

som du

väjade för utdragna händer

drog loss båtar från varje hamn

inte lönt att stanna, vänta, vänta

som du

men flaskhalsar är sensuella

i sin böjning

lägg livet mot en kant, skruva

av alla korkar,

stäng ytterdörren innan du går

gråten rinner av alla fönster

inga spår av regn

väntar länge

som du

blev kvar