När man är i bosatt i Gävle finns det inte mycket att glädjas åt. Folket som bor här tror att det är en storstad trots att det bara bor lite drygt 70k i stan. Vintrarna känns längre än handläggningstiden på Migrationsverket och när det väl blir varmt så är det mest exalterande  att ligga och sola vid en damm i en park som tror den ligger i Paris.

Men Gävle strand är ju så fint och ligger vid vattnet tänker du. Alla uppskattar hav och nya fina lägenheter men när det blandas med nedlagda fabriker får man ett område som vill vara Hammarby Sjöstad men blir en blandning av Bo01 och Tjernobyl.

Gallerian Nian skryter om att de har öppet alla dagar i veckan. För mig är det en självklarhet att ett köpcenter har öppet varje dag och inget som bör lyftas fram i reklam. Framförallt inte när öppettiderna är sämre än Gary Sundgrens landskamp mot Luxemburg 1999. 12-16 på söndagar är inga öppettider för en “storstad”.

O’Learys är den populäraste restaurangen för där finns både sport och äkta amerikanska burgare direkt från Boston. Jag hatar O’learys och har aldrig förstått grejen med att gävleborna går dit för att fira något. Maten är värdelös och priserna om möjligt ännu sämre.

Om jag någonsin tvingas till att fira något på O’Learys kommer jag hoppa rätt i Gavleån.