Kategori: Skönlitteratur

Senaste

Skönlitteratur – Uppvaknandet

Tiden står still, så still som tid endast gör när man försöker spela död mellan vita lakan. Lätta fotsteg och frånvarande röster befinner sig på betryggande avstånd. Ibland är de längre bort, nästan så långt bort att allt blir helt stilla igen.

Läs mer

Skönlitteratur – Lukten av en resväska

Hallen på övervåningen hade inte plats för mer än ett litet rangligt bord och en stol framme under takkupan. Ställde man sig på stolen och tittade ut såg man ner på landsvägen som skymtade mellan äppelträden. Därifrån kunde man också se järngrinden som ledde ut från trädgårdsgången. En grind som alltid hölls stängd.

Läs mer

Skönlitteratur – Inte vi

Jag ser henne också. Händerna som arbetar. Munnen som står vidöppen medan fingrarna flätar. Jag ser henne också. Mina ögon vill inget illa. De beundrar henne. För jag vet, precis som tjejen högst upp. Att allt hon gör är förbjudet. Vi kommer inte till bussen så där. Utan smink och håret fett och jackan … Nej. Vi gör inte så.

Läs mer

Skönlitteratur – En kopp med svart kaffe

Hon har aldrig riktigt förstått väninnornas, eller övriga Sveriges, hets att alltid uppgradera sina kaffekokare; från kaffebryggare till perkolatorer och nu senast till espressomaskiner där man bara sätter i en liten plastkapsel. Hon hör Frida vända ytterligare en sida i tidningen och från spisen pyser nu en väldoftande arom av hemtrevnad ur den gamla pipen och fyller varje vrå i köket.

Läs mer

Skönlitteratur – Dill och gräslök

Jag sveper min allt för tunna jacka kring kroppen och börjar långsamt följa efter hockeykillen. Jag har bestämt mig för att det måste vara en hockeykille. Eller kanske bandy. Nej, med en sådan rik knös till farsa då spelar han säkert hockey. Att killens farsa är rik, det kan man lukta sig till.

Läs mer

Skönlitteratur – Allt jag gjort i smyg

Jag river loss tapet i mitt rum. Under sängen. Där är mörkt och ingen ser. Jag river stadigt och sakta. Stora bitar kommer loss. Revor. Remsor. Jag gömmer dom under kudden. Viker dom så noga jag kan. Men först skriver jag. Det är min värld, alltihop. Ingenting är ordentligt där och ingenting är riktigt. Ändå lever jag av det.

Läs mer
Laddar