Bara ett beskyddande vidunder
kunde närma sig min värld
så som den såg ut då
och du visste
hur du skulle klä hälsningar
varsam och dejlig var dansen
den befriande valsen
den ökande takten
rytmiken
när lockarna lyfte från mina axlar
hår framför ögonen
hår i munnen
hår överallt
suddiga vyer när du snurrade mig runt
befriande vindar i varv efter varv
så mycket jag glömde just där
och lämnade i det diffusa
för att aldrig mer plocka fram
och ur lockarna flög svarta fåglar sin väg
byggde sitt bo någon annanstans
stunder ska komma då jag säger högt
att du får stöpa om mig i valfri form
om du går min värld till mötes så
som den dag du likt ett vidunder kom.

 

fotograf: Jess Rogers