Fotograf: Khusen Rustamov

Poesi – Fri vers – Charlotte Jansdotter – Ventiler / Vuxenliv del två

 

Din ventil är tystnaden
och jag finns inte i den
människor har nog alltid
hittat vägar runt den
ångesten
men du kastade alla kartor
i papperskorgen
och jag blev en maktlös
åskådare
minns du tiden när jag rymdes
gick runt, runt på tomten
och vi sådde små frön i jorden
det växte solrosor
på balkongen
som kompenserade för
bråken
alla ångrar
jagar bort sig själva
vill bedöva, mörklägga
någon tar till socker
en annan lugnande
en tredje tobaken
en fjärde arbetet
ja när jag tänker efter
hade du fler än tystnaden
och jag kamouflerar med
för luft måste pysa ut
men du törs inte se mig så
så kanske tömde jag reservoarerna
när du inte tittade på
då förstod jag någonstans
att vi är temporära
precis som alla andra
så vad gör vi nu med det
packar resterna i matlådor
spär ut kalla döda lågor
i diskvattnet
och när jag står och ser oss två
rinna ned i avloppet
vill jag så gärna blinka
bort det
men smärtstillande
biter inte
på den undertryckta sortens
insikter
så vi tittar på tv
som om helgerna
inte är
kollektiva flyktbeteenden.