Fotograf: Annie Spratt

Skönlitteratur – Novell – Linnea Bengtson – En kopp med svart kaffe

 

Det stora flingpaketet håller på att glida Anton ur händerna. Nora ser hur hennes son förtvivlat kämpar för att få ur de sista flingorna. Han får ställa sig upp på den blåa pinnstolen för att skaffa sig en bättre vinkel. Mittemot honom sitter hans syster Frida, djupt försjunken i den senaste upplagan av Kalle Anka. Hon rör förstrött med skeden i den egna frukostskålen där flingorna, likt döda fiskar, flyter omkring i alldeles för mycket mjölk. Hon bläddrar ivrigt vidare till nästa sida medan flingorna suger åt sig allt mer av vätskan tills de löses upp och mjölken blir en trögflytande massa.

På spisen står den gamla kaffepannan i koppar som Nora hittade på loppis för snart sju år sedan. Den utgör en kontrast till den moderna vita mur av kakel som omringar spis och vask. Hon har aldrig riktigt förstått väninnornas, eller övriga Sveriges, hets att alltid uppgradera sina kaffekokare; från kaffebryggare till perkolatorer och nu senast till espressomaskiner där man bara sätter i en liten plastkapsel. Hon hör Frida vända ytterligare en sida i tidningen och från spisen pyser nu en väldoftande arom av hemtrevnad ur den gamla pipen och fyller varje vrå i köket.

Vid bordet skakar Anton fortfarande frenetiskt på flingpaketet och lyckas till slut fylla frukostskålen, medan en kaskad av orangea flingor sprider sig som björkens pollen över bord och golv. I skålen, ovanpå flingorna ligger ett tjockt lager av sågspån som han friskt blandar ut med mjölk. Det tjuter från kaffepannan och Nora häller upp kaffet i en stor grön kopp. På väg till bordet knastrar det under strumporna när de krispiga flingorna går en förkrossande död till mötes. Hon sätter sig vid sina två barn och gör sig redo att ta sig an ännu en dag. Först ska hon bara dricka en kopp med svart kaffe.