Solen sjöng sitt sken, himlen myste i blått. Blommor pyste av färger och kaniner skuttade omkring. Allt spirade i skenet från solen och trädens löv prasslade rofyllt i den svaga bris som rådde. Det var en underbar scen tagen direkt ur livet och att må dåligt var helt enkelt inte möjligt. Ett flickebarn jagade en fjäril under kiknande skratt och en något äldre pojke var ute på insektsjakt med en glasburk i handen. En bjäbbande hund studsade runt pojken i försök att locka honom till lek. Här och där blev småfåglar uppskrämda ur vegetationen, kvittrandes när de på snabba vingar flydde. Humlor mumlade förbi och getingar letade blommors nektar. Barnens far tittade roat på dem medan han stoppade sin pipa med egenmixad tobak, tände den och sög uppskattande i sig röken. Fridfullheten sådde sina frön och jag svär att ett hjärtformat moln vandrade förbi på himlavalvet. Ingenting tycktes kunna ruska om sinnebilden av total harmoni och lycka. Barnens mor satt på knä i trädgårdslandet och rensade bort ogräset. Pojken snubblade till och föll, skrattade och var raskt upp på benen igen. Fjärilen steg högre upp och flickan kunde inte längre nå. Hon försökte med små klumpiga hopp, gav upp och letade sig en ny fjäril att jaga. Plötsligt stelnade hunden till med upprättstående öron, stirrade stint snett uppåt. Fadern följde blicken i hopp om att se vad som fått hunden att reagera. I samma ögonblick exploderade en tung granat, utkastad från en haubits. Allt raderades, en plym av jord, splitter och partiklar vräktes upp. Endast en stor krater återstod..

Andra världskriget gjorde sin entré.