Fotograf: Veronika Persson

 

Journalistik – Krönika – Veronika Persson –
Vad spelar stulen mark för roll när man kan bättra på brännan?

Chao Lay, Sea Gypsies och havsfolket. Tre olika namn på samma statslösa urbefolkning i Thailand, som har fått offra sina hem och sin kultur för att snöhatande svenskar ska få drickakall öl vid Andamanhavet. Vi talar bland annat om Phuket, Phi Phi och Koh Lanta, turistfavoriterna som numera blivit västvärldens tillflyktsort när julen knackar på dörren. Men hur många vet om att de stränder vi dricker paraplydrinkar på är stulen mark? Att de sedan 500 år tillbaka tillhör havsfolket?
Senast 2016 rapporterade Expressen om att rika turistinvesterare lagt beslag på havsfolkets stränder knappt ett dygn efter tsunamin 2004. Marken registrerades hos myndigheterna och idag solar turister på bland annat havsfolkets gravplatser.
Missförstå mig inte nu. Jag skuldbelägger inte turisterna för att de vistas på stulen mark. Kunskapen om konflikten på Thailands västkust går nog att jämföra med svenskars kunskap om samer.

Som resenär är det lätt att dras in i semesterbubblan – en lättläst svensk deckare lockar trots allt de flesta mer än ett reportage om blodiga konflikter. I nuläget har havsfolket knappt någon mark kvar. Det är därför viktigt att turisten som snubblar över denna fakta inte gör en axelryckning och övergår till paraplydrinken. För samtidigt som solresenären bidrar till att turistindustrin blomstrar, förvärrar hen även situationen för havsfolket.
Självklart kan inte varenda människa stå i en rättssal och argumentera för att havsfolket ska få tillbaka sina hem. Däremot kan varenda människa vara medveten och göra medvetna val. Låt åtminstone havsfolkets historia påverka samvetet så att magen vrider sig när du står där vid Andamanhavet med en kall öl i handen.

 

Fakta: Enligt forskare har havsfolket, eller Chao Lay, bott på Thailands västkust i 500 år. Deras språk, kultur och religion skiljer sig från det thailändska folkets. Även om havet och fisket är en stor del av Chao Lays kultur, har land och mark alltid varit en viktig del. På land begraver de sina förfäder och utför ceremonier